De stora medier som först tog emot och publicerade känsliga uppgifter från Wikileaks kräver att spionanklagelserna mot Julian Assange läggs ned. Arkivbild.
De stora medier som först tog emot och publicerade känsliga uppgifter från Wikileaks kräver att spionanklagelserna mot Julian Assange läggs ned. Arkivbild. - Foto: TT

Stora medier: Släpp Assange

Lägg ned spionanklagelserna mot Julian Assange, kräver de stora medier som först publicerade uppgifter som Assange och Wikileaks hade kommit över.


Fakta: Assange och Wikileaks

Född 1971 i Townsville, Australien.

Blev som tonåring känd som hacker under namnet Mendax, som tillsammans med andra bröt sig in i Pentagons och Nasas datorsystem.

Var 2006 med och grundade Wikileaks, en webbplats dit stora läckor skulle kunna lämnas och publiceras. Bland de hundratusentals hemliga dokument som offentliggjordes fanns bevis för amerikanska krigsbrott och människorättsbrott.

2010 publicerade Wikileaks en video från en amerikansk helikopterattack i Irak där ett dussintal civila dödades, bland dem två journalister från nyhetsbyrån Reuters, vilket fick enormt stor uppmärksamhet.

2010 släpptes också cirka 75 000 dokument om USA:s krigsinsats i Afghanistan och på hösten dokument om kriget i Irak som bland annat visade hur barn dödats.

2016 släppte Wikileaks läckt e-post från Demokraternas presidentkandidat Hillary Clintons kampanj. Intrånget uppges ha genomförts av hackare med band till Rysslands underrättelsetjänst.

I USA riskerar Assange att dömas till ett mycket långt fängelsestraff under allvarliga spionanklagelser.

I juni 2012 bosatte sig Assange på Ecuadors ambassad i London för undvika utlämning till Sverige, på grund av misstankar om sexualbrott under ett besök här. 2019 fick brittisk polis komma in på ambassaden och gripa honom. Han sitter frihetsberövad i väntan på beslut om utlämning till USA.

The New York Times, The Guardian, Le Monde, Der Spiegel och El País samarbetade kring materialet – omkring 250 000 läckta diplomatiska kommunikationshandlingar – och publicerade ett urval den 28 november 2010.

På dagen tolv år senare riktar de ett gemensamt uttalande till USA.

"Att publicera är inte ett brott", skriver tidningarna, och uppmärksammar att de läckta handlingarna har lett till och fortfarande leder till avslöjanden av bland annat korruption och diplomatskandaler.

Publicisterna medger att de kände sig nödgade att kritisera Julian Assange när han senare lade ut materialet i sin helhet på nätet. Flera av dem vill också ha fört till protokollet att de bekymras av hans misstänkta dataintrång. Men:

"Denna lagföring sätter ett farligt prejudikat och hotar att undergräva USA:s första grundlagstillägg och pressfriheten", skriver de, och slår fast att det är journalisters kärnuppdrag att ta emot och tillkännage känslig information när det ligger i allmänhetens intresse.

Assange anklagas för spioneri i USA. Han bodde på Ecuadors ambassad i London i sju år innan han släpades ut därifrån 2019. Sedan dess sitter han i ett brittiskt högsäkerhetsfängelse medan det avgörs om han kan utlämnas.

TT
/
/
/
/
/
/
USA
/
ALS
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!