På bilden syns den högerextreme politikern Rasmus Paludan bränna koranen utanför Turkiets ambassad för en tid sedan. Polisen har avslagit en ny ansökan om koranbränning på samma palts. Arkivbild.
På bilden syns den högerextreme politikern Rasmus Paludan bränna koranen utanför Turkiets ambassad för en tid sedan. Polisen har avslagit en ny ansökan om koranbränning på samma palts. Arkivbild. - Foto: TT

Expert: Stopp för koranbränning saknar lagstöd

Polisens beslut om att avslå den planerade koranbränningen utanför Turkiets ambassad har inget stöd i lagen, säger Henrik Wenander, professor i offentlig rätt.Beslutet kommer sannolikt att rivas upp i domstol om det överklagas.


Bakgrund: Protester mot Sverige

Sveriges väg in i Nato har varit snårig och utlöst konflikter mellan Sverige och Turkiet – som ställt flera krav på Sverige för att släppa in landet i försvarsalliansen. Aktioner mot Nato och president Recep Tayyip Erdogan i Sverige har väckt ilska i Turkiet och lett till protester.

Här är ett axplock från händelser den senaste tiden:

11 januari hängs en docka föreställande president Recep Tayyip Erdogan upp i fötterna utanför Stockholms stadshus. Aktionen, där Erdogan jämfördes med den italienske diktatorn och fascisten Benito Mussolini, väcker starka reaktioner i Turkiet.

12 januari kallar Turkiet upp Sveriges ambassadör med anledning av aktionen och dagen efter ställer Turkiet in det besök Sveriges och Finlands talmän skulle göra i det turkiska parlamentet.

21 januari bränner den högerextreme politikern Rasmus Paludan en koran under en tillståndsgiven manifestation i närheten av Turkiets ambassad i Stockholm.

Protester mot Sverige bryter ut i Turkiet, och flera andra länder. Sveriges ambassad i landet stängs tillfälligt under protesterna.

6 februari uppmanar USA:s ambassad sina medborgare i Sverige bland annat att undvika folksamlingar och hålla låg profil.

8 februari varnar Säpo för ett ökat antal attentatshot mot Sverige och bedömer att säkerhetsläget försämrats sedan koranbränningen utanför Turkiets ambassad.

Polisen meddelade under onsdagen att man nekar tillstånd till en ny koranbränning utanför turkiska ambassaden i Stockholm, efter dialog med Säkerhetspolisen.

Ett sådant avslag får endast ges om "det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hänsyn till trafiken eller för att motverka epidemi", enligt ordningslagen.

Polisen skriver dock i beslutet att det inte finns några omständigheter som tyder på att det kan uppstå allvarliga störningar av ordningen eller säkerheten vid sammankomsten eller i dess omedelbara omgivning. I stället hänvisar man till "den risk för terrorattentat som kan komma att inträffa i andra delar av Sverige eller mot svenska intressen utomlands".

Inget lagstöd

— Jag kan inte se att polisens beslut har något stöd i lagen, säger Henrik Wenander, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet.

TT: Har du sett sådan här argumentation tidigare från polisen?

— Nej, det har jag aldrig gjort.

Den kulturförening från Stockholmsområdet som ansökt om demonstrationstillståndet, för att "på en medhavd grill" antända koranen utanför den turkiska ambassaden, har uppgett att beslutet kommer att överklagas till förvaltningsrätten.

Lär rivas upp

Henrik Wenander ser inga andra möjliga utgångar än att domstolen då kommer underkänna polisens beslut.

— Som lagstiftningen ser ut ser jag ingen möjlighet till att de ger polisen rätt, säger han.

Om en demonstration ska kunna nekas på de grunder som polisen anger måste lagen ändras, enligt Wenander.

— Man kan tycka att det här är en dålig lag i den här situationen och att den inte ger tillräckligt stöd för något som polisen tycker är nödvändigt. Men i vårt system har vi det inte så att domstolarna kan utveckla juridiken så väldigt mycket, utan det ligger på lagstiftaren att i sådana fall ändra ordningslagen.

TT
/
/
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!