Jag är klar med allt hat – därför lämnade jag SD

Året var 2010. Sverigedemokraterna hade precis kommit in i riksdagen och SD-folket var glada. 

Jag själv mådde fruktansvärt dåligt. Jag hade mycket ångest och ytterst få vänner. Jag hoppade av gymnasiet och såg ingen framtid alls. Något år senare blev jag medlem i SD:s dåvarande ungdomsförbund, SDU. I samma veva flyttade jag från Dalarna till Stockholm.

Där skulle jag komma att få ett helt nytt liv. 

Jag träffade massor av människor och fick många vänner. Jag var aktiv inom den Sverigedemokratiska rörelsen och jag kände mig lycklig på riktigt. Jag åkte på skolbesök och demonstrationer. Föreläste om att skriva bra debattartiklar. Blev regionansvarig hos SD-kvinnor samt ledamot i SD Dalarna - Västmanlands distriktsstyrelse. Jag fick egen inloggning till sajten ”Politiskt Inkorrekt” där jag skrev lite skit.

Senare blev jag krönikör på Avpixlat och strax därefter blev jag omnämnd i en artikel hos Nyheter24 där rubriken löd ”Därför är Sverigedemokraterna bäst på nätet”. Hos SD fick jag allt som jag tidigare saknat. Jag fick vänner och en stark tillhörighet. 

En tillhörighet så stark att det nästan liknade en sekt. 

Jag var inte längre ensamma Felicia - jag var helt plötsligt någon som andra ville vara med. Under min tonårstid blev jag aldrig bjuden på fester. Så min första riktiga fest var Kent Ekeroths 30-års fest.

Där stod jag som en vilsen men glad 18-åring och sjöng med till Ultima Thule, dansade med Jimmie Åkesson och svingade med Sverigeflaggan. Under den festen kom en riksdagsledamot fram till mig med orden ”fortsätt såhär så ses vi i riksdagen efter nästa val.”

Jag ville nypa mig i armen. Jag svävade på moln. Det var för bra för att vara sant. 

Eftersom jag själv varit aktiv inom SD vet jag hur det är att vara Sverigedemokrat. Man lever i tron om att alla andra blundar för det uppenbara. Att alla andra är korkade, naiva, landsförrädare och muslimkramare. Kanske känner man sig lite överlägsen, lite bättre än alla andra som ännu inte har vaknat. 

Men egentligen är man bara en liten lort.

Det var många år sedan jag lämnade SD-politiken. Idag har jag valt att bli medlem i Socialdemokraterna. Japp, gamla SD-vänner, ni läste rätt. Jag har blivit sosse. En riktigt stolt sådan också. Jag har till och med gått och blivit feminist! Nu undrar ni säkert varför. Svaret: Jag växte upp. Efter 10 år har jag mognat. Jag är trygg i mig själv, i vem jag är och vem jag vill vara. Jag behöver inte andras hejarop och hyllningar. 

Jag drömmer om en bättre värld. En värld fylld av solidaritet och jämställdhet. En värld fylld av trygghet. 

Jag är klar med allt hat. Jag är klar med allt som har med SD att göra. Därför vill jag be om ursäkt. Förlåt till alla muslimer i min nära släkt. Förlåt till alla andra som jag spottat på i och med mitt SD-engagemang. Förlåt från botten av mitt hjärta. Förlåt. 

När jag sätter den sista punkten i denna text lämnar jag mitt smutsiga förflutna bakom mig och blickar framåt. Det ska bli spännande att engagera sig i Socialdemokraterna. Det finns mycket som är bra i vårt härliga land, men även mycket som jag och många med mig vill ändra på.

Som Magdalena Andersson brukar säga: Sverige kan bättre! Jag har en rolig resa framför mig. Och jag kommer dessutom kunna sova gott om natten.

 #S2022 

Felicia Torpman fd Lindell

Vill du också skriva en debattartikel? Skicka den till tips@nyheter24.se!